V18....

Shit alltså...
Nu ramla jag in i v18, vart tog tiden vägen?
Tycker de går jätte fort!!!
Halva graviditeten har nästan gått o jag jobbar fortfarande, det ni!! ✌️
Även om de börjar att kännas av nu, så kämpar jag vidare.
Får se hur länge jag klarar det!


"Lille Hoppsan"
Att detta lilla mirakel lyckades komma fram till oss ändå!
Om du ändå kunde göra så mamma slapp må så fruktansvärt illa hela tiden.
Bläääää!!

Snart dags för rutinultraljudet.
Vi har det så sent som möjligt då vi går på så täta ultraljud.
Så vi har rul den 20:e april.
Hoppas allt fortfarande ser bra ut då!
Är livrädd på samma gång att föda fram ännu ett dödfött barn..
Men inte kan någon få föda fram 4 av sina döda barn.
Livet kan fanninte vara så fruktansvärt orättvist!!
Det räcker gottochväl med våra 3 änglabarn.
Saknar dom så man går sönder ibland!
Igår hade William namnsdag..
O ja, man tänder ett ljus..
Vart är min pojke?
Mår du bra?

Med denna graviditet så börjar jag fundera på ödet...
Var de ödet som gjorde att jag blev gravid?
Se detta...

Hampus föddes 11juli
(Jag föddes 14 juli)

William föddes 12 september
(Hugo är född 11 september,
"Lille hoppsan" är beräknad enl. Sista mens till 12 september)

Oliver föddes 10 oktober
(Tvillingarna föddes 10 oktober)

Är det inte lite konstigt?
👼👼👼
Går man efter den "statistiken" så kommer allt gå bra denna gång....

Går man efter:
Hampus 👼
Jesper
William 👼
Hugo 
Oliver 👼
Vincent
......

Går man efter ordningen som våra pojkar kommit så vill jag inte tänka på vad som kan hända...

Går man efter hur jag mår så tror jag att jag väntar en tjej..
Mår lika illa som när jag väntade Wilma.
Och är det en tjej så hamnar ordningen på barnen här hemma:

Jesper
Wilma
Hugo
Agnes
Vincent
"Lille hoppsan"

Varannan tjej, varannan kille alltså...
😂
Ja ni ser hur min stackars hjärna får arbeta.
Tankarna snurrar verkligen runt.
Vill bara förbi v.25 så man känner bebis hela tiden..
Så man kan försöka fokusera på annat.
Ni som gått igenom de vi har gjort, vet precis hur tankarna spinner iväg..
O oftast när man är själv.

Min högsta dröm..
De är att få denna graviditet som Hampus graviditet var...
Innan allt hände.
Det var ända gången jag var så naiv o förstod inte att de kunde hända.
Man levde på sina rosa moln o allt var underbart!!
Men sen kom vi till förlossningen.,,
Han föddes...han tog sitt sista andetag o han dog på mitt bröst,
Min första graviditet, Mina rosa moln blev svarta på bara någon minut...
Skulle de vara så?
Varför händer det oss?
Varför?
O varför 3 gånger...
O varför hittar de inget fel på barnen..
Varför har vi "bara otur"...
Det slaget i magen är så hemskt...

MEN
Denna graviditet känner jag mig ändå ganska lugn, mot vad jag gjort andra graviditeter.
Jag vet att jag inte vågar hoppas för myclet.
Men molnen är ändå vita!
Dom är inte rosa, dom är inte svarta...
Men dom är där.
Den känslan har jag inte känt på länge.

Låt nu detta gå bra!
Låt våran sista lilla bebis klara sig.
Vi älskar dig redan så mycket!
"Lille Hoppsan"
Tänk att du ska göra våran familj komplett...
Våran version av "Familjen Annorlunda"
Verkligheten!



Kommentarer:

1 Anonym:

skriven

Allt kommer gå bra ska du se.Snart är du där med "lilla hoppsan" i famnen. Kram BeA

2 Tanja:

skriven

Jag förstår att du sitter o räknar, tänker fram o tillbaka, gör statistik osv. vem vågar tro att det ska gå bra när man förlorat 3 barn? För gör man det såskiter sig väl allt.. För att man vågade o släppte allt..
MEN DU! Nu ska det banne mig gå BRA!!! Skit i va statistikensäger, va dina listor säger osv. Det MÅSTE gå bra så e det bara! ❤️
Massa kramar om fina DIG! ❤️

Svar: Tack fina du ❤️
Jag försöker verkligen tänka så också, det aka bannemej gå bra!! Det måste de!
Kramar
mammabohman.blogg.se

Kommentera här: