Den brutala sanningen..

Denna känsla kan verkligen inte försvinna...
Känna den där totala lyckan, känna hur man hoppar omkring på rosa moln.
Känna ren o skär lycka.
Den har jag aldrig fått uppleva...
Mitt första barn dog....
(Och mitt 4:e o 6:e)
Vem säger att inte nummer 9 också kommer att somna in?
Vem bestämmer det?
O vem fan bestämmer att vi skall behöva gå igenom detta...

Känslan när man vaknar VARJE morgon...
"Lever h*n"
Oron när man ligger klarvaken i sängen o väntar på den där första sparken på morgonen....
Den väntan är lika lång som en evighet..

O även om hoppsan börjar röra på sig, så får man för sig att de är något annat fel.
Jag försöker verkligen få huvudet på andra tankar..
Men detta är inte lätt.
Bara dom som förlorat ett eller flera barn förstår denna känsla...
Jag kan inte ens förklara så jag själv förstår...
Så räknar inte med att ni ska förstå.

"Du måste komma över de"
"Du måste glömma"
"Du har juh 5 barn i livet o 1 påväg"
"Lev i nuet"

Dessa kommentarer...
Ni kan lika gärna sticka en kniv i bröstet på mig...
Dessa ord gör lika ont.
Hur fan ska jag "komma över det"
Det där "DET" du pratade om...
Det var mitt barn, ÄR mitt barn...
Min älskade son som inte klarade förlossningen...
Som fick andas 15min innan han dog....
Det är de där "DET" du pratar om...

"Du måste glömma"
Skulle du vilja glömma dina barn?

"Du har juh 5 barn i livet o 1 påväg"
Och?
Räknas inte alla mina barn, bara för 3 av dom inte lever?
Vad har dom gjort för ont?
Dom fick inte ens en chans.
Hampus små ögon innan han slog igen dom för evigt...
Hur lik han var sina syskon...
Så liten så perfekt.
Eller William o Oliver....
De har inte ens fått se dagens ljus, de dog i min mage...
Jag fick föda fram dom utan att få de där skriket...
Utan den där sprattlade rosa bebisen..
Det var så tyst...
Så tyst o så kallt...

"Lev i nuet"
Det är precis det jag gör!
Jag lever i nuet, jag lever i verkligheten..
Barn dör.
Hur hemskt de än är så dör barn..
Överallt, olika anledningar.
Dessa "erfarenheter" har gjort mig så stark, har gjort mig till den kvinna jag är idag.
O jag är stolt över ALLA mina barn.
Alla 8, o snart är 9:an här.
Mina ögonstenar, mitt allt.

Ni är mitt liv!




Mina 9 underverk.
Ni fick några gamla bilder nu...
Men de är lika fantastiska fortfarande.
❤️❤️❤️❤️

Instagram:
Mammabohman

Kommentarer:

1 Anonym:

skriven

Åh berörs såå av det du skriver. Förstår precis hur du känner och jag håller alla tummar för att er "hoppsan" stannar kvar. Det måste h*n göra! Har själv förlorat 2 barn (vi har tidigare haft mailkontakt) och är nu gravid igen i v 20. Oron är fruktansvärt! Ständigt spänd och uppmärksam på rörelser, avvikelser etc. Stor kram och Lycka till:-) /Annelie

Svar: Ja fy.
Har de extra kontroller på dig nu? Håller tummarna stenhårt för er också att allt ska gå bra denna gång ❤️ vi ska klara oss genom detta helvte.
mammabohman.blogg.se

2 beakarrholm.blogg.se:

skriven

Jag berörs varje gång jag läser dina inlägg och tänker på dom tre små varje gång jag tänder ljusen i hallarna på hallväggen. Min förstfödde son lever i all

3 beakarrholm.blogg.se:

skriven

(Forts) lever i alla fall men vill inte veta av mig pratar inte med mig och allt för att jag va tvungen att ta bort hunden han älskade så. Jag får aldrig krama honom kan aldrig önska god jul, gott nytt år osv. Det gör ont i bröstet varje gång jag tänker på honom och vet att någonstans finns han. Det finns dom som sagt till mig att strunta i han, han kommer nog en vacker dag, bry dig inte om honom låt han vara osv. Hur ska jag kunna göra det? Han är ju min son liksom Hampus,William och Oliver är dina söner? Tiden läker alla sår sägs det men tiden kan aldrig läka såret av ett förlorat barn så är det bara. Och jag tror att varje motgång vi får i livet ska inte sänka oss utan göra oss starkare att gå vidare och att allt har en mening men ibland måste vi tillåta oss att falla, tänka, gråta över vårat öde för att just bli starkare. Jag beundrar dig Eva i precis allt du gör och tycker du är fantastisk i allt du tar dig för och fortsätt du att lev för alla dina barn både i jord och ovan jord och sköt i vad folk säger dom förstår inte

Svar: ❤️
mammabohman.blogg.se

Kommentera här: